Säsongen 2006-2007 har börjat i England. Och det var minsann på tiden! 😀 Första omgången spelas det här veckoslutet.

Chelsea är förstås storfavoriter till titeln igen, men det finns många lag som är beredda att sätta käppar i hjulet för dem. Kanske satsningen på Champions League gör att Liverpool, Manchester United, Arsenal och Tottenham faktiskt kan sätta press på Chelsea i ligan?

Av de nya namnen för i år ser jag mest fram emot att följa med Tottenhams nyförvärv Dimitar Berbatov. Bulgaren har spottat mål för tyska Leverkusen i många år. Nu kan han vara med om att äntligen lyfta Tottenham till tabellfyra eller rentav bättre.

Nu borde man då ha Canal+ för att göra tillvaron perfekt. Lite tråkigt är det att kunna följa med matcherna bara på YLE:s text-tv och BBC:s sportsidor, men vad kan man…

Juli och augusti är spännande tider på spelarmarknaden. Folk kommer, folk går, och tränarna försöker febrilt se till att laget är så starkt som möjligt på alla punkter.

Sir Alex har många bra spelare till sitt förfogande, men Manchester United kryllar inte längre av världsstjärnor på samma sätt som för några år sedan. Rooney är förstås värd sin vikt i guld och Cristiano Ronaldo blir mer och mer mogen i sitt spel. Många i laget har ändå mycket jobb framför sig med att visa att de är värda en plats i öppningselvan.

Fortsätt läsa van Nistelrooy ut, Carrick in →

Kvällens match blev just en sådan thriller som man kan hoppas på när det spelas VM-final. Det rådde ingen brist på dramatik precis: en straffspark, en utvisning, en jättemålchans i förlängningen – och så straffsparkstävlingen förstås.

Fortsätt läsa Italien tursammare på straffarna →

Segraren i fotbolls-VM 2006 utses idag när Italien och Frankrike möts i den heleuropeiska finalen på Olympiastadion i Berlin.

Ingetdera lagen visade sin bästa sida i gruppspelet, men båda har spelat bättre och bättre ju längre turneringen har lidit. Framför allt försvarsspelet har fungerat bra: Italien har släppt in ett och Frankrike två mål. I anfallet tycker jag att Frankrike har visat mera kreativitet, men visst har också Italien varit effektivt framåt.

En intressant ”duell” i kvällens match är målvaktskampen Buffon mot Barthez. Många anser att Buffon är världens bästa målvakt och det är lätt att instämma i det påståendet. Gigi är mångsidig, jämn och van att vakta buren i stora matcher. Barthez är också en toppmålvakt om han har en bra dag, men han kan också bli Frankrikes anti-hjälte om han gör en av sina Dunderblundrar^TM. En liten miss räcker för att avgöra matchen – fråga bara Tysklands Oliver Kahn om VM-finalen för fyra år sedan…

Något målkalas har vi knappast att vänta och en stor del av spelet kommer säkert att gå på mittfältet. Jag hoppas ändå att någotdera lagen lyckas hitta rätt och vinna matchen under ordinarie speltid eller åtminstone under förlängningen. Straffsparkstävling är alltid sista utvägen och inget roligt sätt att få fram ett avgörande.

Tippning: Frankrike vinner med 1–0 (mål av Vieira) och fransmännen får anledning att korka champagneflaskorna.

Under sommaren förra året började jag motionera regelbundet för att höja min kondition och förhoppningsvis gå ner några kilo i vikt. Jag höll på och joggade med min pulsmätare till slutet av september, men sedan tog fritiden helt enkelt slut. Min viktigaste hobby, körsången, är nämligen tidskrävande under höst, vinter och vår men under sommaren är det tomt i kalendern. Då hinner man alltså motionera.

Dessutom är det inte speciellt trevligt att jogga på vintern, så jag försökte mig istället på spinning. Det var inte något fel på det heller, men jag stötte igen på samma problem. Att försöka kombinera heltidsarbete, studier, föräldraskap och två mycket tidskrävande körer med tre motionspass i veckan är helt enkelt en omöjlig ekvation. Det blev alltså ett avbrott i mitt motionerande.

När sommaren nu igen kom och jag lyckades slutföra mina studier betydde det igen mer tid för annat. Fram med joggingskorna igen, alltså. Nu har jag motionerat tre gånger i veckan under ca en månads tid, och mår genast igen mycket bättre. En normal vecka försöker jag göra två pass joggning på ungefär 6 km och sedan en längre cykeltur, ca 30 km. Det känns som en ganska lämplig mängd.

För att nå mina egna mål borde jag dessutom ändra min diet lite. Det verkar tyvärr vara svårare för mig att göra än att börja motionera. Vi skall se hur det lyckas.

[tags]träning,motion,joggning,cykling,diet[/tags]

Tar mig friheten att använda veckans sista arbetsminuter på att skriva. Hoppas chefen inte läser. 😉

Förra veckan köpte jag nytt te till jobbet. Under merparten av våren levde jag på påste eftersom jag tänkte att kontraktet här skulle ta slut småningom. Nu när det ser ut som att jag stannar här en längre tid investerade jag i lösviktste igen. Sorten heter Lin Yun White Downy.

Lin Yun White Downy är det enda vita teet i Robert’s Coffees urval. Andra butiker klassar det ändå som grönt, så man kan väl tänka att det ligger någonstans på gränsen mellan vitt och grönt.

Vitt te är crème de la crème i teernas ”färgskala” – endast de yngsta bladskotten används (du har väl sett Lipton-reklamen… 😛 ). Smaken är för det mesta mjuk och nästan litet söt. Och visst har ljusgul-gröna Lin Yun White Downy en mycket mild smak. Kanske skulle det passa bättre som eftermiddags- eller kvällste än som ”väckarklocka”, men nog går det minsann hem också på morgonen. 🙂

Om det inte finns några fotbollsmatcher att se på får man väl lov att läsa och skriva om dem istället. 🙂

På fredag och lördag spelas kvartsfinalmatcherna i VM. Matchparen och heta tipsen är följande:

Tyskland—Argentina
Två starka lag som båda redan har visat att de kan gå långt i turneringen. Tyskarna har ett vasst anfallspar i Klose och Podolski, och de övriga spelarna är inte fy skam de heller. Argentinas mittfält består av idel världsstjärnor, men försvaret är ett litet frågetecken. Abbondanzieri i målet har varit aningen osäker.
Tippning: 2–1 till Tyskland.

Italien—Ukraina
Nykomlingarna Ukraina har spelat bättre än väntat. Mot Italien får de klara sig utan Voronin, som lider av en lårskada. Rebrov är ändå ingen dålig ersättare. Italienarna har inte övertygat hittills och var riktigt illa ute mot Australien. Jag tror ändå att de går vidare – på typiskt italienskt vis med minsta möjliga marginal.
Tippning: 0–0, Italien vinner på straffar.

England—Portugal
Ett intressant möte där portugisernas tränare Scolari möter det lag som han var fem före att ta över efter VM. Englands stjärnspelare har ännu inte riktigt visat vad de går för, och framför allt i anfallet ser det skralt ut. Att lämna Rooney helt ensam i anfallet som ”target man” låter som ett dåligt skämt, men tyvärr var det Erikssons taktik i matchen mot Ecuador. Portugal kommer till spel utan Deco och Costinha, som båda såg rött i Holland-matchen. De kommer att saknas på mittfältet.
Tippning: England vidare med 2–1 efter tilläggstid.

Brasilien—Frankrike
Finallagen från åtta år tillbaka möts igen. Ingen har riktigt kunnat testa Brasilien ännu och laget har målskillnaden 10–1 på fyra matcher. I matchen mot Ghana hade försvaret öppna dörrars dag. Om Henry får ens hälften så mycket utrymme som ghaneserna fick, så kan han ensam avgöra matchen – förutsatt att han lyckas hålla sig onside…
Tippning: Brasilien vinner med 3–2 och tar sig till semifinal.

Fotboll hör till de farligaste formerna av idrott. Det fick vi se igen igår när Englands Michael Owen blev liggande på gräset efter att han vridit knäet. Diagnos: skadat korsband i högra knäet, operation och fem-sex månaders rehabilitering. Owen blev inte ens tacklad, han bara steg fel.

Det vände sig i både magen och halsen när jag såg det hela live på tv. För 1½ år sedan gjorde jag nämligen precis motsvarande rörelse, vänstra knäet blev liksom efter i en vändning, och knäskålen hamnade ur led för att sedan genast komma rätt igen. Jag klarade mig ändå bättre än Owen. Inget gick sönder i knäet så jag klarade mig utan operation, och efter en månad på kryckor kunde jag gå ganska normalt igen. Men efter den upplevelsen är jag extra försiktig när det gäller vänstra knäet och snabba rörelser…

År 2006 vill nog Owen glömma så fort som möjligt. I praktiken har han varit frisk under en månads tid, uppvärmningen inför VM. På nyårsafton bröt han foten och var ur spel i fem månader. Nu är han då borta resten av året med sin knäskada. Fotbollsspelarens mardröm.

Då ungefär hälften av de 64 matcherna i fotbolls-VM har spelats kan man väl konstatera att överraskningarna så här långt är få. De lag som utpekades som favoriter har kammat hem poäng medan de svarta hästarna verkar falla ut redan i gruppspelet, vilket ju på sätt och vis är synd.

Enligt en färsk undersökning är fotboll den idrottsgren som är intressantast att se på och följa med, främst just tack vare att det förekommer fler överraskande resultat än i sporter som ishockey eller korgboll (för att inte tala om F1 där en viss tysk tycks stå på prispallen efter varje lopp…). Och vad kan man annat än hoppas att vi ännu får se en och annan överraskning i de avgörande matcherna. Australien…? Ghana…?

Får man tro vadslagningsbyråerna så kommer Argentina eller Brasilien att lyfta guldbucklan den 9 juli. Lagen är onekligen starka både på pappret och på gräset, men visst finns det utmanare. Tyskarna har fördel av hemmaplan och holländarna har spelat piggt. I England hoppas man förstås på att underbarnet Rooney hittar formen efter sitt mirakeltillfrisknande…

De eviga förlorarna i mästerskapssammanhang, Spanien, utklassade Ukraina med 4-0 i sin första match. Få se hur de klarar Tunisien ikväll.

En av de godaste tesorterna som finns är rökteet Lapsang Souchong (därav bloggens namn). Tebladen torkas och sätts i bambukorgar som placeras ovanför öppen eld, vilket ger teet en alldeles speciell rökig smak och arom. Värt att pröva om man tycker om starkt te! Vid behov kan man mjuka upp smaken med lite mjölk.

Enligt vissa påminner Lapsang-smakupplevelsen om skotsk whisky och cigarrer. Det kan jag bra tro, även om jag inte har någon större erfarenhet av någondera.