Kategoriarkiv: Sport & fritid

Träna med Harald

Senaste tisdag, den 16 augusti, hade Sonja och Artur gått iväg på något ärende till stan och tänkte komma sent hem. I mitt träningsprogram stod det ”40 minuters hårt träningspass” och där var jag hemma med Harald. Jag försökte få honom att komma med på cykel, men han vidhöll envist att ”springer du så springer jag också – ingen cykel”. Jag tänkte förstås att det här kan inte bli till något. Han orkar aldrig i världen springa i 40 minuter i samma takt som jag. På cykeln hade han i alla fall haft en chans att hinna med. Men vad gör man? Envis som han är gav han inte efter.

Jag började finna mig i tanken att ändra mitt 40 minuters hårda träningspass till ett kortare och lättare. Vi värmde upp genom att promenera raskt till Samppalinna där jag numera brukar springa. Harald var full av förväntan och ivrig som få. När vi kom fram slog jag på pulsmätaren, utan några förväntningar att kunna fullfölja mitt träningspass, och började sakta länka på konditionsbanan. Harald följde efter. Jag ökade takten lite eftersom mätaren pep konstant. Harald följde efter. När jag hade kommit in i rätt pulsintervall fortsatte jag i den takten. Harald följde fortfarande efter. Jag sprang och han sprang, bredvid varandra. Folk som vi mötte tittade lite konstigt på oss, för det hör väl kanske inte till vanligheterna att pappor är ute och länkar med sina barn.

När vi hade sprungit ett varv frågade jag Harald om han orkade ett till. Visst, svarade han. Vi fortsatte. När vi sprungit två varv tänkte jag att nu orkar han säkert inte mer. Vi måste fortsätta på stadions löparbana. Vi sprang ett varv. Efter det orkade han inte längre. Jag fortsatte två varv till i högre tempo. Sedan stängde jag mätaren och vi började gå hem.

När jag räknade ut hur mycket vi sprungit visade det sig att Harald joggat ca 3,5 kilometer tillsammans med mig, största delen av sträckan i medelhårt tempo. Han var trött men mycket nöjd över att ha fått vara med pappa och springa.

Det var helt roligt att ha med Harald på länken. Trots det tror jag nog att han mår bäst om han inte upprepar den tortyren flera gånger i veckan. Skall jag ha någon träningskompis så tror jag att det är bättre om det är någon lite mer jämnårig.

Att träna vettigt

Polar F11

Jag har börjat träna igen. Redan ett par veckor före Englandsresan inledde jag min träning med att jogga så hårt jag kunde i en halvtimme och kollapsa flåsande och flämtande på vårt vardagsrumsgolv. Efter tre sådana pass per vecka i två veckors tid insåg jag att det inte kunde vara speciellt hälsosamt. Det måste gå att träna lite vettigare än så.

Efter att ha samtalat om saken med några vänner som själva nyligen har börjat träna kom jag till slutsatsen att jag behöver någon form av träningsplan. Ett lätt sätt att göra upp en plan är att köpa en pulsmätare och låta den avgöra hur mycket träning man behöver, sa de. Jag bekantade mig med utbudet och kom till att jag skulle köpa en Polar F11 eftersom just den klarar av att göra ett programförslag och sedan upprätthålla det i takt med att konditionen (förhoppningsvis) ökar. Tanken var att skaffa den någon gång under hösten.

På flygfältet såg jag sedan att Polars pulsmätare fanns till salu i en elektronikaffär. F11 kostade där 118 € när den normalt går lös på 145 €. Frestelsen var för stor så jag beslöt att ”spara pengar” och skaffa den genast. Men testa den kunde jag förstås inte göra medan vi var på resa, så det fick vänta tills vi kom hem. Väl hemkommen blev jag sjuk och ibruktagandet fick skjutas upp igen. Igår kväll kom jag äntligen igång med testet, och idag gjorde jag första träningspasset – ett kort pass på 40 minuter. Och det fungerade! Tack vare mätaren hade jag inte sprungit för fort utan var i alldeles gott skick när jag kom tillbaka hem efter rundan. Dessutom kan man föra in uppgifter om puls, tid och kaloriförbrukning i sin personliga träningsdagbok. Toppen!