Italien tursammare på straffarna

Kvällens match blev just en sådan thriller som man kan hoppas på när det spelas VM-final. Det rådde ingen brist på dramatik precis: en straffspark, en utvisning, en jättemålchans i förlängningen – och så straffsparkstävlingen förstås.

Fransmännen fick skrämselhicka när Henry verkade skada sig ordentligt i en krock med stenhårde Cannavaro efter bara några minuter. Henry återhämtade sig ändå och Les Bleus inledde matchen piggt. Malouda lyckades ordna en straff åt laget i 7:e minuten. Zidane satte iskallt bollen i mål med en lobb som studsade från ribban in i mål och ut igen. Millimeterprecision av trollkarlen från Marseille.

Italien kom inte riktigt åt att pröva Barthez – utom på hörnorna. Pirlos utsökta inlägg hittade rätt gång på gång och Materazzi nickade in kvitteringen i 18:e minuten. Annars klarade sig det franska försvaret rätt bra, men i specialsituationerna radade Gli Azzurri upp målchans på målchans och kunde gott och väl ha gjort flera mål.

I andra halvlek var det Frankrike som dominerade. Stundvis försvarade Italien med åtta spelare och lämnade anfallsansvaret åt Toni och Iaquinta. Kontringarna var visserligen snabba, men ledde sällan till något resultat. Fransmännen höll mycket boll och lyckades några gånger tränga sig igenom det italienska försvaret. De riktigt farliga chanserna uteblev ändå och efter 90 minuter var ställningen 1–1.

I förlängningen var det Zidane som spelade huvudrollen. Först var han några centimeter från att göra 2–1 då han omarkerad kom åt att nicka Maloudas inlägg mot mål. Den här gången drog Buffon det längre strået och tryckte bollen över mål med en reflexräddning. När 10 minuter återstod uppstod ett gräl mellan Materazzi och Zidane. Av allt att döma sade Materazzi något som fick Zidane att tappa nerverna totalt. I gengäld skallade han till Materazzi i bröstet och fick rött kort så fort domarna hade lyckats reda ut situationen. Det var knappast på det här sättet som ”Zizou” hade tänkt avsluta sin långa och fina karriär…

Så blev det straffsparkstävling i alla fall. Sällsynt många spelare lyckades hålla nerverna i styr och överlista målvakterna. Trezeguet var den enda som hade oturen att missa. Hans hårda skott studsade ner från ribban men gick aldrig över mållinjen. Vänsterbacken Grosso hade nöjet att sätta in den avgörande straffen och italienarna fick revansch på straffsparksförlusten i VM-finalen mot Brasilien år 1994.

Allt som allt fick vi se en värdig avslutning på den här upplagan av fotbolls-VM. Matchen var kryddad med alla ingredienser och det kändes hela tiden som att avgörandet kunde komma när som helst. Zidanes fula trick är det enda som ger dålig smak i munnen.

Kommentera