Launchy – en bit Mac i Windows

Launchy (www.launchy.net) är ett behändigt litet program för att så gott som ersätta startmenyn. Det är en Windows-motsvarighet till Macens Quicksilver (quicksilver.blacktree.com). Definiera en knappkombination, t.ex. Ctrl + Space, och i fortsättningen startar du alla dina program på mindre än två sekunder. Tryck bara knappkombinationen och börja skriva programmets namn. Oftast räcker det med tre–fyra bokstäver, så vet Launchy vad du vill köra. Sedan Enter, och du har programmet framför dig.

Varför jag i första hand gör reklam för Launchy och inte Quicksilver? Nå, ett faktum är ju att Den Stora Majoriteten™ fortfarande använder Windows. Dessutom är Quicksilver betydligt mer känt bland Macanvändare än Launchy är bland Windowsanvändare.

Köpta utsläpp

Jag har redan länge tänkt att man borde pröva på att köpa utsläppsrättigheter för att kompensera för sina flygresor. Nu har jag ju inte själv flugit någonstans på väldigt länge, men Sonja åkte till och från Vasa med flyg för ett par veckor sedan. Ikväll passade jag på att för hennes del skaffa en lämplig mängd utsläppsrättigheter. Det hela kostade 2,30 €, inklusive administrationskostnader. Säljare var The CarbonNeutral Company.

Blog Action Day

Ironiskt

Här har man hela livet gått och trott att blindtarmen är ett onödigt bihang, helt enkelt ett rudiment, en kvarleva från en sedan länge svunnen tid. Och dagen efter att jag får den bortopererad läser man på CNN att forskarna nu har upptäckt vad blindtarmen är till för. Ironiskt, eller hur?

På fredag kväll var jag alltså med om mitt livs första operation, då jag opererades för akut appendicit. Natten mellan torsdag och fredag hade jag smärtor i magen, och när smärtorna inte lättat på morgonen ansåg jag att det är bäst att uppsöka läkare. Läkaren remitterade mig genast vidare till polikliniken i Mejlans, där jag efter vidare undersökningar placerades i operationskön. På kvällen var det sedan dags för operation. Rutiningreppet lyckades bra, och nu är jag hemma på två veckors sjukledighet. Såret gör ont och jag har tråkigt.

Dessutom var jag tvungen att inhibera en hel massa roliga saker, som t.ex. Nordiska Orkesterbiblioteksunionens kongress i Tammerfors och Key Ensembles konsert i Åbo. Man sjunger ju inte så speciellt mycket med ett operationssår på magen.

Nej, livet är inte precis stillastående

Ibland går det fort. Så fort att det kan vara svårt att hänga med. För min familj var den här sommaren just sådan.

Låt mig förklara lite närmare. Senaste jag skrev ett dagboksaktigt inlägg här på bloggen bodde vi ännu i en fantastisk trähuslägenhet i centrala Åbo. Jag jobbade som informatör på Åbo filharmoniska orkester, Sonja var klasslärare i Åbo, Harald såg fram emot att få börja i förskolan i Cygnaeus och Artur skulle flytta till äldre gruppen i Vinkelboda. Sen började det hända saker.

I maj lediganslogs en tjänst som förste notarkivarie vid Tapiola Sinfonietta. Eftersom jag hade en tidsbunden anställning vid Åbofilharmonikerna tänkte jag att jag gör bäst i att söka jobbet. Sagt och gjort, ansökan lämnades in och jag hoppades naturligtvis på det bästa. Jag kallades till intervju i mitten av juni, och tre timmar(!) efter intervjun ringde de från Tapiola Sinfonietta och sade att jag hade fått jobbet. Fantastiskt!

Nu återstod bara några smärre detaljer att lösa: vi hade ingen bostad, barnen behövde platser på förskola, eftis och dagis och Sonja hade inget jobb i Helsingforstrakten. Efter att ha ringt runt till femtioelva ställen i febril takt lyckades vi ändå lösa de här problemen. Vi hittade en trevlig trea på Lövö som vi fick hyra. Harald började i förskolan i Munksnäs lågstadieskola och han stortrivs där. Kunde inte vara bättre. Artur fick plats på daghemmet Elka i Munksnäs. För honom har den nya starten kanske varit svårast – han säger ofta att han inte vill gå till dagis, fast det nog är hur roligt som helst när han väl är där. Sonja började som klasslärare i Kyrkoby skola i Sibbo, så situationen löste sig även för henne. Egentligen är det ganska otroligt att det hela klaffade så perfekt, speciellt med tanke på att vi hade endast en vecka på oss att fixa allting. Efter midsommar får man nämligen ingenting gjort i Finland – alla är på semester.

Nu bor vi då på Lövö i Helsingfors, hundra meter från Esbogränsen. Jag har tio minuters bussresa till jobbet, vilket i praktiken tar ca en timme då jag åker via Munksnäs med barnen på morgnarna. Sonja har förstås lite längre arbetsresa till Sibbo. Lövö är ett trevligt ställe, lugnt, fridfullt och mycket grönt. Går man ner till stranden känns det nästan som att bo i skärgården. Vi trivs, och börjar vänja oss vid allt det nya. Karta

För övrigt har jag placerat De profundis i Finland på bloggkartan.se

WordPress 2.3 på svenska

Version 2.3 av WordPress, kallad Dexter efter jazzsaxofonisten Dexter Gordon, släpptes för ett par dagar sedan. Den här gången var det svenska översättarteamet bättre förberett, och vi hade översättningen färdig inom några timmar efter lanseringen. Den svenska versionen av 2.3 ”Dexter” finns nu på det sedvanliga stället. Som vanligt tar vi gärna emot kommentarer och förbättringsförslag.

Vadå De profundis?

Paradsidan på djupsjobacka.com har nu under ca en månads tid sett ut som den gör nu: havsblå, prydd av texten De profundis. Vad skall det här riktigt betyda?

Det betyder helt enkelt att bloggskribenterna på djupsjobacka.com bestämde sig för att slå ihop de fem bloggarna till en. Nu har vi alltså sagt adjö till Auroras anteckningar, basseblog, Lapsang Souchong, Planet Sonja och Simon Says och välkommen till De profundis.

Varifrån kommer bloggens namn då? De profundis är latin och betyder ”ur djupet”. Det hänvisar till vårt gemensamma släktnamn Djupsjöbacka, och är samtidigt tänkt att återspegla det djupsinniga innehåll som vi eftersträvar att fylla dessa sidor med – naturligtvis uppvägt av mer lättsamma inlägg.

Mycket nöje!

WP på svenska, revisited

Det här med bloggande verkar vara ganska likt tränande för mig: något som jag börjar med, lämnar efter en tid, tar upp på nytt, tröttnar på igen för att efter en tid igen återkomma till. Nu, efter ganska exakt nio månader sedan senaste inlägg, är jag här igen.

Mitt egentliga ärende är alltså att jag har suttit ett par kvällar och jobbat med den svenska översättningen av WordPress. Jag är inte ännu helt förberedd för den kommande lanseringen av version 2.3, men det närmar sig. I väntan på en officiell svensk version 2.3 kan den som tröttnat på översättningen till 2.1.x hämta utvecklingsversionen här. All hjälp med översättningsarbetet är också välkommen!

Knagglig inledning på säsongen

Åtta poäng på fem matcher är knappast den inledning som Sir Alex & co hade hoppats på. Att mellanskiktslag som Portsmouth och Reading har stått för motståndet gör inte precis saken bättre. Men säsongen är ju lång som vanligt, så allt hinner hända innan segraren koras i maj.

De regerande mästarna var ovanligt verksamma på spelarmarknaden i sommar. Kring 80 miljoner pund bytte ägare då Owen Hargreaves, Anderson, Nani och Carlos Tevez flyttade till Old Trafford. Hargreaves har redan i många år visat vad han går för, medan Anderson och Nani är mer oprövade kort. Tevez, vars övergång blev historisk på grund av oklarheter om vem som egentligen ägde hans spelarrättigheter, är ett mycket intressant namn som förhoppningsvis kommer att synas rätt ofta i målgörarlistorna.

Värt att notera är också att Ole Gunnar Solskjær i tisdags meddelade att han avslutar sin karriär. Den sympatiske norrmannen har drabbats av knepiga knäskador under de senaste åren, och trots flera comeback-försök lägger han nu skorna på hyllan för gott. Solskjær minns man kanske bäst för hans övertidsmål i den legendariska Champions League-finalen mot Bayern München 1999. 2–1-målet gav Manchester United titeln ”Europas bästa klubblag” för andra gången i lagets historia.

Dagen före skolstart

Det är dagen före skolstarten och jag känner mig rastlös. Jag körde in till stan för att skaffa de sista nödvändigheterna inför höstens rumba. Jag fick äntligen sista psykologiboken och kan sluta fundera på hur jag annars skulle ha fått alternativa kunskapsmedel inför studenten. Ny börjar nedräkningen, 5 veckor till hörförståelserna, 6 till realen. Skrämmande lite! Till all tur är det bara ett babysteg i min akademiska karriär, och sist och slutligen hänger inte hela min framtid på denna examen. Förstås skall jag göra mitt bästa, men 6 Laudatur blir det knappast… Hoppeligen får jag ändå åtminstone ett…