Kategoriarkiv: Okategoriserade

Vadå De profundis?

Paradsidan på djupsjobacka.com har nu under ca en månads tid sett ut som den gör nu: havsblå, prydd av texten De profundis. Vad skall det här riktigt betyda?

Det betyder helt enkelt att bloggskribenterna på djupsjobacka.com bestämde sig för att slå ihop de fem bloggarna till en. Nu har vi alltså sagt adjö till Auroras anteckningar, basseblog, Lapsang Souchong, Planet Sonja och Simon Says och välkommen till De profundis.

Varifrån kommer bloggens namn då? De profundis är latin och betyder ”ur djupet”. Det hänvisar till vårt gemensamma släktnamn Djupsjöbacka, och är samtidigt tänkt att återspegla det djupsinniga innehåll som vi eftersträvar att fylla dessa sidor med – naturligtvis uppvägt av mer lättsamma inlägg.

Mycket nöje!

Halare överallt

Nu är det här igen, halarfolket. De vaknar ur sin dvala ett par veckor före Valborg och syns överallt i gatubilden. I de mest färggranna färger och med utbytta byxbuntar springer de omkring på stan. En del försöker sig på att sälja Äpy, en teknologprodukt som har sålts sedan 1948. I år har de satsat på litet design, och kallar sin produkt ”Finnish Design Äpy (2007)”. En liten anspelning på det kommande toppuniversitetsprojektet kanske… I alla fall har de haft samarbete med bl.a. Artek och IVANAHelsinki. Teknologhumor inför Vappen varje år…

Hursomhelst, jag förstår mig inte riktigt på halarkulturen ändå. Hellre köper jag en laptop eller en resa, än att jag sätter ut 1000 euro på en halare (alla tygmärken man måste köpa och sy fast på den). Idén ursprungligen har säkert kommit från teknologhåll också den, men då var säkert idén att man fick sponsorlogon till halaren, inte att man betalade skjortan för att få halaren. Nu finns halarna i så gott som alla fakulteter vid alla högskolor.

Det finns naturligtvis positiva sidor med halarna också. De är stryktåliga, håller regn, smuts och vind, och man behöver inte bry sig om att de är skitiga eller gröna av gräs. Och sedan kanske de är lite personliga också, möjligtvis. Och sedan kan man ta sig lite friheter under vårfestligheterna. Poliserna och securitasvakterna ser antagligen mellan fingrarna om det är en representant av halarfolket som går omkring på stan med en flaska skumppa.

Dagens Stbl (Studentbladet) ägnar en stor del av sitt nummer åt halarna, vars ryggsidor är fotograferade och förklarade i tidningen. Läs själv. Glada vappen!

www.stbl.fi

”Bästa konserten hittills!”

His Master's Noise under konsert i Tempelplatsens kyrka lö 21.4Jag och kvällens gästsolist Frank Ådahl
Wow! Vilken fiilis! Den stora körsatsningen för våren är över… Med klart godkänt betyg.

Rubriken härstammar från ett uttalande av en trogen His Master’s Noise-fantast som har följt med körens verksamhet i 7-8 år. Så det är inte så litet sagt med andra ord. Men så fungerade det mesta faktiskt jättebra denna gång. Koristerna var fulla av entusiasm, självförtroende och välinövade stämmor, själv upplevde jag att jag hade koll på alla sånger, på bandet och insatserna. Och pricken på i:et förstås Frank Ådahl som tillförde det där lilla extra till gospelkonserten.

Det var mycket som passade in på gospelkvällens rubrik: Another level. Förutom att åhörarna fick lyftas av en klang som fyllde Tempelplatsens kyrka fick de ta del av Franks tal / predikan och egna sånger. Kören själv nådde också nya höjder i och med de solistmikrofoner som koristerna fick dela på och sjunga i parvis. Ett djärvt drag eftersom majoriteten av koristerna aldrig sjungit i mikrofon tidigare och sedan gör man det första gången på konsert! Koreograf-Niina hade också satt sprätt på kören på ett mycket bra sätt. Gospel är också rörelse, och kören rörde sig naturligt i låtarna. Another level på många plan alltså. Tästä on hyvä jatkaa…

För den som vill läsa mera kan jag hänvisa till herr Mickelssons sida och till pod.fi där ett kort inslag från lördagens konsert finns publicerat.

Körens hemsida kan naturligtvis också besökas, och vi börjar igen i aug-sept 2007 efter ett välförtjänt sommarlov

Tack kören för i år!

I Riksdagsval och -kval

vaaka30x140px.giflogo.gif

Snart är det riksdagsval i landet, närmare bestämt på söndag 18 mars. Jag har tänkt förhandsrösta eftersom jag kommer att vara i Vasa under veckoslutet. Det är inte så svårt att välja vem jag röstar på. Det skall vara en grön eller svenskspråkig kandidat, så långt är saken klar. Och jag tror att jag också redan vet vem det lutar emot.

Miljöfrågor, Helsingfors-Sibbo-politik, studieförhållanden och social välfärd dominerar mina bedömningsgrunder för val av kandidat. Det får dessutom gärna vara en kandidat som har realistiska chanser att faktiskt komma in i riksdagen. Vanligtvis brukar jag inte tänka så, men av någon orsak anser jag detta denhär gången.

Jag har funderat hur mycket de olika valmaskinerna påverkar människors beslut. I verkligheten är det väldigt många kandidater inom några procentenheter, många som verkar väldigt olika. Men ser man det som riktgivande, och sedan faktiskt bekantar sig med de kandidaters hemsidor som dyker upp så är väl valmaskinen en ganska bra uppfinning.

Få se om Vanhanens affärer har påverkat finländarnas åsikter om honom eller inte. Eller kommer någon annan att träda in som ny statsminister.

Sound of Music och Matteuspassionen

Ojojojoj… Så länge sedan senaste inlägget att man riktigt skäms. Dags att rycka sig i kragen lite igen. Så jag blev tvungen att fråga efter lösenordet för bloggens admin-rättigheter, så länge sedan är det jag skrev att jag glatt har glömt bort dem. Men med nya koder och friskt humör skall det nog börja bra ska ni se.

En del har naturligtvis hänt sedan sommaren… Jag börjar inte räkna upp allt här i bloggen, det får ni fråga mig eller så kommer ett och annat fram efter hand. Men några saker kan ju nämnas trots allt.

SARAH Min flickvän sedan augusti ifjol. Vi tillbringade julen på La Gomera (Kanarieöarna)

so2.jpg

SOUND OF MUSIC Varit med om att uppföra klassiker-musikalen på Svenska Teatern. His Master´s Noise-korister deltar. Premiär 26 jan.

MATTEUSPASSIONEN Lyran och Akademen övar intensivt för att uppföra Bachs storverk med finlandssvenska solister och Barockorkestern Opus X i Johanneskyrkan på Palmsöndagen 1 april.

Kort och koncist, men ändå en start på något. Skall för n:te gången lova att blogga lite mera igen. Så att inläggen någon gång också blir intressanta och spontana, inte lägesrapporter… Hej så länge!

Vi tänder ett ljus i advent…

Första Advent. Vinden är bitande kall och ser till att suga ut den sista gnista av liv som finns i naturen, det är bara åkrarnas höstsådd som lyser som ett grönt täcke mot allt det gråa och bruna. Har inte första advent brukat vara vit? Jag minns i alla fall att jag som liten alltid fick i uppgift att med sax i högsta hugg gå ut i skogen och plocka lingonris att dekorera adventsstaken med. Då var det så kallt att fingrarna kändes stelfrusna när jag kom in i värmen igen. Nu är det bara den kalla nordanvinden som trotsigt fäller tillbaka min pälshuva och rufsar till mitt hår när jag vandrar hemåt från busshållplatsen.

Det var roligt med lilla jul igår. Dagens ord var kokos. Jag och Alex bakade kokoskakor och drömmar. Alex tittade lite frågande på mig när undrade om han hade bakat drömmar någon gång. ”Skulle jag ha lyckats med det hade jag nog tagit patent på receptet för länge sedan”, sa han. Skrattande förklarade jag att jag nog menade drömkakor. Ugnen gick het och resultatet var drömlikt goda kakor, alla med kokos! Sedan tittade vi på film, vi såg ”A Knight´s Tale”, jag för säkert femte gången men för Alex blev det premiär. När vi kom upp ur den mörka källaren hade mamma och pappa redan hunnit fixa huset juligt och satt upp adventsstakarna. Det enda som fattades var granen, risgrynsgröten och julglöggen. Idag har jag huset för mig själv, så förutom att musicera i Mozarts tecken, skall jag nog koka lite första adventsgröt. Önskar alla en ljus, och fridfull adventstid!

Fiskmunnar

Kul vad man kan åstadkomma med lite målfärg, en portion kreativitet och en kamera för att föreviga det hela. 🙂

Uppdatering 8.3.2011: En vänlig kollega påpekade att bilden bakom länken som fanns här hade bytts ut och kanske inte längre var riktigt lämplig för en familjeblogg. Lyckades dock fiska fram originalbilden och sätter nu ut den här för att förhindra motsvarande fellänkningar i framtiden.