För en tid sedan shoppade jag lite musik och filmer då cdon.com har sommar-rea. Både ett och annat hamnade i köpkorgen:

• Love Actually
• The Merchant of Venice
• Hotel Rwanda
• Jalla! Jalla!
• Kopps
• Black Adder: Back & Forth
• The Real Group: Allt det bästa
• Värttinä: Ilmatar
• Manhattan Transfer: Manhattan Transfer
• Manhattan Transfer: The Christmas Album (jag vet, det är inte riktigt säsong, men den var billig…)

Det filmpaket som jag mest hade sett fram emot att få var The Marx Brothers Silver Screen Collection – ett paket med bröderna Marx fem första filmer, de s.k. Paramountfilmerna. Men när jag skulle sätta in beställningen visade det sig att produkten inte fanns i lagret. 🙁 Nå, ungefär en vecka senare fick jag meddelande om att filmerna finns att få igen, och om några dagar torde paketet vara på posten. 🙂 I samma veva kommer också Astérix & Obélix: Mission Cléopâtre, Astérix & Obélix contre César och Unreal Tournament 2004.

Förra veckan bestämde jag mig för att måla tangentbordet svart med silvertangenter för att bättre matcha den svarta datorlådan och den silverfärgade skärmen. Så jag skaffade sprayfärger från Hobby Point och satte igång.

Fortsätt läsa Operation Måla tangentbordet svart →

Nu är det dags för den sista av rapporterna från pilgrimsvandringen. Dagens etapp var till skillnad från de övriga inte alls i Dalarna utan gruppen vandrade i stället genom naturskyddsområdet i Järfälla i Storstockholm. Det var en rejält kortare vandring, och eftersom jag dessutom sovit en stor del av bussresan från Dalarna till Stockholm var jag pigg och utvilad. Vandringen kändes lätt och skön. Nu övernattar vi på församlingshemmet i Jakobsberg och tidigt i morgon bär det av hemåt mot Finland igen med färjan.

Innan vi åkte iväg från Mora i morse hann vi även besöka Zorngården där. Det var ett mycket intressant ställe, och det var mäkta spännande att se hur Sveriges på sin tid rikaste man bodde. Från att ha varit en oansenlig stuga med två rum blev det till slut en lyxig men mycket personlig villa, komplett med de senaste nymodigheterna från utlandet. För att upprätthålla en tillräcklig standard i köket fick man två gånger i veckan en matleverans med tåget från NK i Stockholm. Vi stannade även i Nusnäs där Harald och Artur fick var sin efterlängtad dalahäst. Nu ligger de i sina sovsäckar och kramar dem i sömnen.

Resan har varit trevlig och givande på många plan. Speciellt roligt har det igen varit att se hur barnen har blivit en del av gruppen och hur de modigt har vågat prata med alla medvandrare. Den kontakten känns värdefull.

Vi har fotat flitigt och jag hoppas hinna lägga upp en del bilder från resan i ett galleri på flickr inom de närmaste dagarna. Men det tar säkert en stund att plöja genom drygt 2 Gb bilder…

Efter den tredje dagen på vandring var jag för trött för att orka skriva något. Nu på kvällen efter den fjärde dagen sover barnen redan och resten av gruppen har åkt på utflykt så jag har gott om tid att formulera mig.

Den tredje dagen startade vi vandringen från Olsnäsgården och gick längs den så kallade Munkstigen genom skogen mot Åsen. Terrängen bjöd på gott och blandat i form av från tät slyskog till kärrmark och torr tallskog. Väl framme vid Åsen lastade vi in oss i bussen och styrde mot Sollerön där vi sov i det lokala församlingshemmet. På kvällen firade vi completorium vid Laurentius kapellruiner.

Vädret gjorde att planerna för den fjärde dagen fick göras om. Det blåste nämligen så mycket att kyrkbåtsrodden från Sollerön till Nusnäs fick ställas in. Istället vandrade vi en bit längs med Vasaloppsleden och in till vårt slutmål – Mora. På kvällen firade vi pilgrimsmässa i Mora kyrka.

Efter mässan brukar vandringarna ta slut och gruppen bege sig hemåt. Till skillnad från tidigare kommer vi den här gången att också gå en kortare sträcka i Stockholm i morgon. Därefter reser vi hemåt igen.

Vi började den andra vandringsdagen stämningsfullt med morgonbön i Leksands kyrka. Dagens vandring gick sedan både uppför och nedför. Jag bar Artur på ryggen idag, och även om man skulle föreställa sig att det är mycket tyngre att gå uppåt är det i själva verket nästan lika påfrestande att gå nedåt. I alla fall när nedåt innebär en slalombacke. Mina knän känner minsann av den strapatsen. Men den enastående utsikten från rastplatsen uppe på backens krön kompenserar nog det mesta.

Mot slutet av vandringen började det regna, och Harald tröttnade både på regnet och luffandet på landsväg. Så länge vi rör oss i skogen verkar han snarast outtröttlig, men på väg är situationen genast en annan. Idag fick han åka buss den sista kilometern till Olsnäsgården.

Vi avslutade sedan kvällen med completorium i kyrkan i Siljansnäs. I morgon blir det mera vandring igen. Roligt!

Nu har vi varit på resa i två dagar, varav den första på båten mellan Åbo och Stockholm. Om den finns det inte så mycket att säga. Det var en helt sedvanlig dag på färjan, med bollhav och skattefritt godis..

Den andra dagen gick till hälften i buss mellan Stockholm och Dalarna och till andra hälften på vandring. Dagens sträcka blev förstås en aning kortare än normalt eftersom vi började gå först på eftermiddagen. Både Harald och Artur har varit helt exemplariska i skogen – den delen av vandringen kunde inte ha gått bättre. På kvällen firade vi completorium i Rättvik kyrka. Den ligger helt otroligt vackert belägen ute på en udde i Siljan, omgiven av gamla kyrkstallar. Jag fotograferade flitigt i aftonsolen, hoppas bilderna blev bra.