Flickr!

Som den uppmärksamme läsaren kanske minns har jag redan en längre tid kunnat blogga från min telefon. Tyvärr stöder Azure som jag använder för det inte bilder. Eftersom jag har en kamera till min telefon skulle det ju vara roligt att kunna fotoblogga mobilt. Därför blev jag verkligt glad när jag märkte att det faktiskt är möjligt, med hjälp av Flickr!

Jag kan skicka fotot med MMS till en speciell e-postadress på Flickr, som sedan automatiskt ser till att bilden hamnar i min blog. Det är många steg i processen och det hela är rätt så komplicerat, men i detta nu verkar det vara den enda möjligheten. Tyvärr går det för tillfället inte att skriva någon text till bilden, förutom rubriken. Om ni i fortsättningen ser bilder utan dess mera kommentarer här på basseblog så beror det alltså inte på lättja utan på att jag har skickat dem från mobilen.

Det hela är förstås helt onödigt, men potentiellt ganska kul!

Oh Lord, won’t you buy me…

Det finns mycket som man gärna skulle vilja ha. Trots att jag i princip är helt nöjd med vår digitalkamera (en Olympus C-720UZ) kan man ju alltid drömma. Och olika kameror att drömma om finns det minsann. Vår lokala Rajalabutik ordnade ett naturfotografievenemang på Konserthuset häromdagen. Eftersom jag är intresserad av fotografering passade jag förstås på att besöka utställningen. Canon hade ett eget bord med en hel massa digitala systemkameror där. Jag passade på att pröva några av dem, och blev helt såld på kuppen. Jag testade en EOS 20D med ett EF 28-135mm f/3.5-5.6 IS USM-objektiv, och det var en helt otrolig känsla att fotografera med den. Jag blev totalt överrumplad över bildkvaliteten – innebilderna som Konserthusets några år gamla Fuji ständigt går bet på blev plötsligt knivskarpa och rätt belysta. Och snabbheten sen! Kameran fokuserade på nolltid och knäppte bilder i rasande takt. Jag vet inte om du läser basseblog, Gud, men ifall du gör det skulle du väl kunna fixa så att jag får ett sånt där paket under granen i år?

Å andra sidan, det skulle inte vara helt fel om Gud köpte en Mercedes Benz åt mig heller…

Prinsessan besökte Åbo konserthus

Prinsessan Törnrosa av Lotta Nieminen, Martin koulu, ÅboVi har haft skolkonserter med orkestern här på Konserthuset – nästan 7000 åhörare under en och samma vecka är ganska häftigt! Orkestern har spelat Erkki Melartins Svit ur Prinsessan Törnrosa, och några skådespelare har agerat berättare. Själv har jag suttit bakom videokanonen i salongen och haft hand om bildkavalkaden i bakgrunden. Det är betydligt mer arbetsamt än det låter, det kan jag intyga efter en vecka. Man måste vara skärpt hela tiden för att inte göra någon dum miss som sedan syns i hela salongen.

Det att jag har suttit i salongen mest hela dagarna betyder inte att mina andra arbetsuppgifter har minskat, så det har blivit rätt stressigt. Å andra sidan är det helt roligt med omväxling, och när resultatet dessutom har varit lyckat känns det sist och slutligen rätt bra.

Om det intresserar kan du kan läsa mer om våra prinsesskonserter på orkesterns nyhetssida.

Ett projekt har rotts iland

Såja. Genrep och premiär på Fallåker Teaters Spelman på taket är över. Förra fredagen (12.11) hade vi en fullsatt premiärsalong ute i Esbo, och många var de som trotsade stormen och tog sig dit ut, busstrejken inte att förglömma.

Jag var mycket nöjd med mina ”elever” som jag sedan september övat in körsånger och sångpartier med. Mats Liljeroos på HBL verkar också ha varit nöjd. Recensionen i söndagens husis var nämligen mycket bra. Laddningen hos skådisensemblen var på topp, och jag har inte sett en enda repetition av samma kaliber. Publiken gör väl sitt när det sist och slutligen gäller.

Nu skall ensemblen spela ca 25 föreställningar, på lördagar och söndagar fram till april. Jag har lovat komma och kolla läget nu och då, som körpolis, men i övrigt är mitt arbete över. Roligt har det varit och får se om det blir fortsättning på det…

Under veckoslutet var jag i Åbo för att fira brorsan Basse som blivit 28 år. Det är alltid roligt att fara dit, för det blir liksom att rycka sig loss från vardagen för en kort tid och glömma en hel del annat. Det är förstås kul att träffa också Sonja och brorsönerna Harald och Artur. För en tid får man vara lekfarbror Zio eller Bambos Mimos.

Nu börjar man känna av en viss tillpackad almanacksstress som omfattar november och december. Det gäller bara att ta det lugnt nu och då och försöka ”festina lente”, skynda långsamt. Ibland tar man sig tid för att bara promenera eller för att sitta en halv timme längre på matstället eller caféet. Sådana små oaser i vardagen är nog så viktiga. Kanske som att ibland skriva litet blog…

På teater med Harald

Grisen som glömde att han var en gris

Ikväll gick jag och Harald på teater. Wasa teater gästspelade i Gamla rådhuset i Åbo med pjäsen Grisen som glömde att han var en gris. Det var en helt trevlig pjäs, och det roliga med barnteater är ju att publiken alltid är så aktivt med. Också den här gången satt barnen och hojtade goda råd åt skådespelarna – ”Du e en gjiiis”, ”Nej, äppelträdet är åt det där hållet” och så vidare. De mest envisa skrek att ”grisar äter potatis” säkert tio gånger, utan att grisen förstås kunde reagera dess mer på det. Pjäsen skulle ha blivit helt ologisk om han hade låtsats om kommentaren.

Efteråt promenerade jag omkring på stan en stund med Harald. Han sa gång på gång att det hade varit roligt på teatern, och han har varit strålande glad hela kvällen. Vi talade om alla djur som förekom i pjäsen, och om allt som griskultingen hade varit med om. Tydligen tycker Harald om att gå på teater. Och det är bra, för fortsättning följer. Tack vare att Åbo stads kulturcentrum är aktivt kommer Teater Nasse att gästspela om två veckor med pjäsen Nasse hittar en stol. Vi har redan köpt biljetter till den föreställningen.

Kyrkokonsert med Akademiska orkestern

Förra söndagen gav Akademiska orkestern vid Åbo Akademi en kyrkokonsert i Betelkyrkan i Åbo. Programmet bestod främst av Mozartmusik, närmare bestämt av uvertyren till Don Giovanni, Susannas aria ur Figaros bröllop och som avslutning hans 31 symfoni, ”den parisiska”. Förutom om Mozartmusiken spelade vi också Pauliina Isomäkis fyra orkestersånger till dikter av Edith Södergran. Konserten gick relativt bra, kyrkan var så gott som fullsatt och recensenterna har skrivit helt ok om oss. Matti Lehtonen skriver i Turun Sanomat att orkestern klarade sig bra trots vissa falskheter och rytmiska oklarheter. Vad kan man annat än hålla med honom? Det var ju inte perfekt precis – men roligt som vanligt.

Firefox 1.0 har släppts

Den första ”riktiga” versionen av den nya och ganska upphaussade webbläsaren Mozilla Firefox har släppts idag. Firefox är tänkt som konkurrent till Microsofts Internet Explorer, och som sådan fungerar den verkligt strålande. Jag har använt uteslutande Firefox på alla mina Windowsmaskiner i över ett år och har varit verkligt nöjd. Programmet är snabbt, säkert och fyllt med avancerade funktioner som ger mig kontroll över mitt surfande. Bekanta dig med Firefox om du inte redan har hunnit göra det!