Dagsarkiv: 30.6.2006

Lin Yun White Downy

Tar mig friheten att använda veckans sista arbetsminuter på att skriva. Hoppas chefen inte läser. 😉

Förra veckan köpte jag nytt te till jobbet. Under merparten av våren levde jag på påste eftersom jag tänkte att kontraktet här skulle ta slut småningom. Nu när det ser ut som att jag stannar här en längre tid investerade jag i lösviktste igen. Sorten heter Lin Yun White Downy.

Lin Yun White Downy är det enda vita teet i Robert’s Coffees urval. Andra butiker klassar det ändå som grönt, så man kan väl tänka att det ligger någonstans på gränsen mellan vitt och grönt.

Vitt te är crème de la crème i teernas ”färgskala” – endast de yngsta bladskotten används (du har väl sett Lipton-reklamen… 😛 ). Smaken är för det mesta mjuk och nästan litet söt. Och visst har ljusgul-gröna Lin Yun White Downy en mycket mild smak. Kanske skulle det passa bättre som eftermiddags- eller kvällste än som ”väckarklocka”, men nog går det minsann hem också på morgonen. 🙂

Veckoslutsfemman 26 -06

Ungefär kring dessa tider fyller skrubus Veckoslutsfemma hela 0,5 Ã¥r. (Halva äran idag!) Därmed är det dags att ställa frÃ¥gor om Veckoslutsfemman. Avslöja allt…

  1. Hur skulle det vara om Femman kom ut på lördagar?
  2. Har Veckoslutsfemman haft några bilder som fastnat på näthinnan? (Bilderna finns endast i de finska originalen på skrubu, red. anm.)
  3. Säg nu rakt ut vad du har tyckt om de här frågorna!
  4. Verkligen?
  5. Vad skulle du vilja fråga? Vill du skicka hälsningar?

Och därefter över till mina svar:

  1. Fredag är bättre, jag hinner ofta översätta frågorna och svara på dem på jobbet. Det är inte alls säkert att jag hinner göra det under veckoslutet.
  2. Många trafikskyltar har det i alla fall varit. Jag har inte tittat så noga på bilderna, måste jag erkänna.
  3. Oftast har de varit bra. Den med Kents texter kändes lite meningslös…
  4. Faktiskt.
  5. Hur har pni upplevt det att varje vecka knåpa ihop frågor? Tungt, lätt, roligt, irriterande, ett måste? Har du fått mycket hjälp av medbloggare? Och till slut förstås de obligatoriska hälsningarna till mamma!