Första Advent. Vinden är bitande kall och ser till att suga ut den sista gnista av liv som finns i naturen, det är bara åkrarnas höstsådd som lyser som ett grönt täcke mot allt det gråa och bruna. Har inte första advent brukat vara vit? Jag minns i alla fall att jag som liten alltid fick i uppgift att med sax i högsta hugg gå ut i skogen och plocka lingonris att dekorera adventsstaken med. Då var det så kallt att fingrarna kändes stelfrusna när jag kom in i värmen igen. Nu är det bara den kalla nordanvinden som trotsigt fäller tillbaka min pälshuva och rufsar till mitt hår när jag vandrar hemåt från busshållplatsen.

Det var roligt med lilla jul igår. Dagens ord var kokos. Jag och Alex bakade kokoskakor och drömmar. Alex tittade lite frågande på mig när undrade om han hade bakat drömmar någon gång. ”Skulle jag ha lyckats med det hade jag nog tagit patent på receptet för länge sedan”, sa han. Skrattande förklarade jag att jag nog menade drömkakor. Ugnen gick het och resultatet var drömlikt goda kakor, alla med kokos! Sedan tittade vi på film, vi såg ”A Knight´s Tale”, jag för säkert femte gången men för Alex blev det premiär. När vi kom upp ur den mörka källaren hade mamma och pappa redan hunnit fixa huset juligt och satt upp adventsstakarna. Det enda som fattades var granen, risgrynsgröten och julglöggen. Idag har jag huset för mig själv, så förutom att musicera i Mozarts tecken, skall jag nog koka lite första adventsgröt. Önskar alla en ljus, och fridfull adventstid!