Jag sitter här vid min jobbdator och skriver. Att skriva är det enda den duger till, det fick jag bekräftat med besked idag. Staden använder sig nämligen av elektronisk räkningshantering, vilket innebär att våra räkningar skickas till Helsingfors, skannas där och sedan vidarebefordras för granskning och godkännande via ett program. Systemet kallas Rondo, något som gör att vi här på orkestern ständigt och jämnt måste klargöra om vi talar om musiktidningen Rondo eller räkningsprogrammet Rondo. Tyvärr är programmet gjort som en webbapplikation i Java, vilket min jobbdator inte riktigt klarar av.

Den är en IBM Personal Computer 300GL som säkert någon gång i tiden har varit bra. Men tiderna förändras och datorerna med dem. Idag är en dator som min, en Pentium II 400 MHz med 64 MB minne, inte mycket att hurra för, speciellt inte om operativsystemet av nödtvång är Windows NT4. Det tog mig hela 10 minuter att idag granska en futtig räkning med den här mopedmaskinen. Eländigt!

Min kollega sa att jag kan gå till kontoret och granska räkningarna där då när jag behöver. Problemet kvarstår ju i alla fall – jag har en mopedmaskin som helt enkelt inte räcker till längre i dagens läge, och så småningom måste vi göra något åt den saken. Hur skulle det vara med en iMac?