Ett skopolitiskt inlägg i jämställdhetsdebatten

Mina gröngula skor
Jag har i nästan ett års tid varit på jakt efter ett par nya skor åt mig. Promenadskor, närmare bestämt. Alltså verkligen inga snoffsiga, snobbiga och extra fina grejer. Men det har varit så gott som omöjligt att hitta några som jag har gillar. Problemet är min tydligen väldigt udda smak – jag tycker om färggranna skor. Det verkar som om jag på den här punkten skulle höra till en verkligt liten minoritet.

Min fru (hon med Planet Sonja, ni vet) har samtidigt letat efter ett par skor åt sig, så det har fallit sig ganska naturligt att jämföra utbudet för damer och herrar. I snart sagt varje butik vi har gått in i (och det är ganska många vid det här laget) har damsidan varit översvämmad av fantasifulla skor i regnbågens alla färger och lite till, medan herrsidan har varit brun-grå-svart i traditionellt snitt. När jag frågat efter herrskor i andra färger har expediterna tittat mer eller mindre konstigt på mig och förklarat att män är lite mer konservativa av sig när det gäller val av skor. Varför månne? Kan det bero på att det inte finns något alternativ?

När har det blivit ett kvinnligt privilegium att klä sig färggrannt? För samma sak gäller ju också på klädsidan, det vet vem som helst som någonsin besökt både dam- och herrsidorna i vilken som helst klädbutik. Alla fantasifulla, färgglada och intressanta plagg finns i regel på dam- eller flicksidan, och vi med ”fel” kromosomuppsättning får klara oss med den brunblågråa klädmassa som erbjuds. Lite mörkrött kan man faktiskt hitta ibland, men där brukar det vara stopp.

Tydligen är det tänkt att männen skall ägna sig åt att njuta av den färgsprakande kvinnliga fägringen, men i denna åtminstone till namnet jämställda tid tillfredställer den lösningen inte mig. Då var det bättre förr! Herrarna hade utsmyckade plagg i alla världens färger, och smyckade sig så att de såg ut som ena riktiga påfåglar. Ingen falsk blygsamhet där inte! Men nu har man nästan inget annat val än att sy själv om man avvika från den bokstavligt talat gråa massan.

Nåväl, hur gick det sedan med skorna? Jo, igår hittade jag äntligen något som jag fattade tycke för. De brasilianskt gröngula skorna på bilden är av märket Bianco, som annars verkar ha verkligt intressanta skor både för damer och herrar. Den butiken tror jag att jag skall besöka också i fortsättningen…

PS. Det här är inte en betald annons. Jag är så nöjd över mina nya skor att jag sträcker mig till att göra reklam alldeles gratis. Kanske Bianco vill sponsorera mig med ett eller två par skor till…?

En reaktion på ”Ett skopolitiskt inlägg i jämställdhetsdebatten

Kommentera