Nu har jag mycket att ta igen, det är många dagar sedan jag senast så att säga plitade ner något. På listan finns PERC!-festivalen, en ny kamera, valborgsfirandet och mycket annat.

Slagverksfestivalen PERC!, som jag fungerade som något slags producent för, gick helt ok. Det kunde definitivt ha varit mer publik på plats, framförallt på de så kallade kammarkonserterna, men både artister och den publik som hittade fram var nöjda. Själv gick jag på nästan alla konserter, och kan intyga att det var såväl intressant som spännande att följa med hur slagverksartister spelar på sina enorma arsenaler av instrument.

Den nya kameran, ja. Trots att jag redan länge har velat ha en ny kamera för att ersätta den gamla trotjänaren blev det ett riktigt impulsköp. Vi gick förbi Rajala på Universitetsgatan i Åbo, då jag såg en reklamskylt ute på gatan. På skylten stod det att de sålde Olympus C-720UZ för 249 euro. Vi gick in, tittade på kameran en stund och sedan köpte vi den. När vi gick ut ur butiken började jag fundera – var det här billigt, är kameran bra? Väl hemma kollade jag upp saken, och kunde till min lättnad konstatera att priset var bra och kameran fått helt acceptabla resultat i tester. De första bilderna bekräftade saken. I vårt galleri finns det några bilder tagna med den nya kameran.

På de bilderna ser man bland annat att Artur har vuxit till sig rejält under sin första månad. Han har blivit 4 cm längre och ätit upp sig ordentligt. Hans tidiga leenden finns också dokumenterade på bilderna. När man lägger ner honom på skötbordet brukar han allt som oftast le, varför vet vi inte riktigt. Kanske är det skönt när man tar bort blöjan? Kanske tycker han om nallebjörnarna som vi har hängt upp?

Valborg firade vi på sedvanligt Åbosätt – på Vårdberget, till ackompanjemang av Brahe Djäknar som sjöng in våren i god studentikos tradition. Efter ”konserten” gick vi till Mia Bäck, som hade bjudit in oss på hemmafest. Det var trevligt, som det brukar.

Till firandet av Åbovåren hör också picknicken på Vårdberget på Första maj. Där satt vi och njöt av vårsolen i hela tre timmar. Det var skönt, men jag lyckades tyvärr få lite väl mycket solbränna i ansiktet. Till all lycka är det på ett mycket begränsat område, så det stör inte så mycket.

Det var mycket på en gång! Jag måste nog skriva ner saker och ting lite oftare i fortsättningen, om inte annars så för att bespara min publik dylika överdoser av mina svador…