Veckofemman 37 -06

För en halv timme sedan tog 11 september 2006 slut. Det var fem år sedan World Trade Center, de såkallade tvillingtornen, totalförstördes. Minnesdagen har givetvis märkts i media, speciellt i de amerikanska media som jag sporadiskt följer med på nätet. Även Veckofemmanskrubu påminner oss om händelserna fem år tillbaka.
Det är fem år sedan. Veckofemman handlar om händelserna den elfte september, år tvåtusenett.

  1. Var var du när du hörde om terrorattackerna i USA 11.9 2001?
  2. Hur kändes det då?
  3. Har du sett någon film som behandlar/tangerar ämnet (som United 93 eller Fahrenheit 9/11)?
  4. Har 9/11 påverkat ditt liv på något sätt?
  5. Finns det något som du skulle vilja tillägga? Ordet är fritt.

Mina svar:

  1. På körövning i Helsingfors. Jag hade inte tillgång till vare sig TV eller dator före sent på kvällen när jag kom hem till Åbo, då jag insåg vidden av förstörelsen.
  2. Overkligt och obehagligt.
  3. Jag såg Michael Moores Fahrenheit 9/11 för några månader sedan. Han är sitt vanliga jag, det vill säga alldeles för populistisk för min smak, även om vi delar politisk grundsyn.
  4. Ärligt talat nej.
  5. Även om händelsen givetvis i sig är alldeles grym och förkastlig måste jag nog tillägga att jag inte har mycket till övers för USA:s regerings sätt att hantera situationen. Det verkar snarare som om man utnyttjar människors (irrationella) rädsla för terrorister för att driva genom vilka lagförslag och militära projekt som helst. T.ex. Irakkriget motiverade man med hotet från terrorister, även om Irak hade absolut ingenting att göra med 9/11. Oärlig och dålig politik.

En tanke kring ”Veckofemman 37 -06

  1. Nu har jag läst din blogg så mycket att det inte är mer än rätt att lägga in ett, tja, inlägg.

    1. På väg hem från doonet. Min kollega Paul från UK var med, så vi lyssnade på Radio Helsinki där en engelskspråkig DJ talade så att även Paul förstod utan översättning.

    2. Dito obehagligt och overkligt. Och i samma veva en antagligen lite inkorrekt ”tur att det inte händer här”-känsla.

    3. Senast var det Loose Change. Moores Fahrenheit 9/11 har jag oxå kollat.

    4. Tja, jag har blivit (ännu) mera USA-kritisk och fått mer vatten på stenarna att skriva om i min blogg, men rent konkret, nä. Tur det.

    5. Den amerikanska administrationen grävde sej i näsan tills det började blöda. Om man är sådär arrogant så blir det ju ett gensvar i något skede. Samtidigt är det tragiskt med de oskyldiga ofren och deras nära och kära. Under fem års tid har inte Bush-regimen gjort nåt för att motarbeta orsaken till WTC-attacken, bara symptomen.

Lämna ett svar