Jag är flunssig. Följaktligen har jag varit hemma från jobbet ett par dagar nu, vilket väl kanske är en orsak till att flytten till WordPress blev av just nu. Jag har inte mått direkt uselt, men tillräckligt dåligt för att inte orka vara på jobb. Istället har jag läst ett par böcker, sett på en film och tagit det allmänt lugnt. Det är förstås just det som är meningen med att vara sjukledig.

Men – imorgon är det slut på sjukledigheten. Jag har för länge sedan lovat stå och (re)presentera orkestern på mässan med det ståtliga namnet Kvinnor som kan. Visst, kvinnor kan – den saken behöver man inte övertyga mig om. Men vad kan de? Om mässan skall vara något slags indikator på kvinnors kunnande verkar det tyvärr begränsa sig till typiska ”kvinnosaker” som relationer, utseende, hälsa och bantning. Ja, och sen då kulturen förstås – den som jag representerar. Usch, så förutsägbart! Var är allt utmanande? Varför inte en avdelning för motorcyklar och motorer? Eller hemelektronik? Kanske sådant hör hemma endast på männens mässor?

Jag är alltså inte nödvändigtvis alldeles utom mig av glädje över att få den äran att stå där, men det är klart att det går för sig. Kanske bokmässan som kommer lite senare i höst kompenserar en aning…