Idag när jag och barnen gick hem från dagis såg vi en pärlemorsfärgad bil som stod parkerad vid trottoarkanten. Jag tyckte att det var en ganska snygg färg och sade det högt, varpå Harald kontrade med en snabb replik: ”Nä, jag tycker inte att den där är så snygg, för det där är ingen pojkfärg.” Sjutton också, tänkte jag. Här har man hållit på i fem år och försökt att på alla sätt och vis göra något åt sådana här könsstereotypier, och sedan kommer det sånt här. Jag kunde ändå inte låta bli att gräva lite djupare i det hela, och frågade därför vilka färger han tycker att är pojkiga. Hans svar fick mig på gott humör igen: ”Nå rött förstås!”. Kanske vi inte har misslyckats i alla fall.

[tags]feminism,kön,barn[/tags]