Ena dagen är det en bit av en käke, en annan dag två rostiga järnbitar och på köpet får man lite ditt och datt. Detta kan säkert gå under benämningen arkeologi på mikroplan. Operationen utförs i första bästa sandlåda och man gräver helt enkelt så djupt att man stöter på något trevligt att pryda fönsterbrädet med. Jag är glad att Harald har ett eget fönsterbräde, måste kanske inte tillägga att vi har lite olika åsikt om vad man pryder fönsterbrädet med. Vad är Marimekkoljusstakar mot ett käkben med två tänder?