I sista omgången gästade ManU Wigan medan Chelsea underhöll Bolton på Stamford Bridge. En seger skulle räcka för de röda djävlarna, och visst skötte de sitt jobb – 2–0 och festen kunde börja.

Kampen om titeln var jämn och lång och under vårens lopp har Chelsea varit aningen formstarkare. Men United lyckades trots allt hålla undan och kan nog av många skäl anses vara värdiga segrare. Målskillnaden +58 och Cristiano Ronaldos smått otroliga 31 mål visar att laget spelat anfallsglad och publikvänlig fotboll. Dessutom har laget för första gången på länge haft ett stabilt försvar i van der Sar, Ferdinand, Vidic, Evra och Brown.

Om ett par veckor har United chansen att förgylla säsongen och ta hem också Champions League. Laget möter Chelsea (surprise, surprise) i finalen. Dagsformen och hungern torde avgöra vem som firar i Moskvas natt.

Varför jag i första hand gör reklam för Launchy och inte Quicksilver? Nå, ett faktum är ju att Den Stora Majoriteten™ fortfarande använder Windows. Dessutom är Quicksilver betydligt mer känt bland Macanvändare än Launchy är bland Windowsanvändare.

Blog Action Day

På fredag kväll var jag alltså med om mitt livs första operation, då jag opererades för akut appendicit. Natten mellan torsdag och fredag hade jag smärtor i magen, och när smärtorna inte lättat på morgonen ansåg jag att det är bäst att uppsöka läkare. Läkaren remitterade mig genast vidare till polikliniken i Mejlans, där jag efter vidare undersökningar placerades i operationskön. På kvällen var det sedan dags för operation. Rutiningreppet lyckades bra, och nu är jag hemma på två veckors sjukledighet. Såret gör ont och jag har tråkigt.

Dessutom var jag tvungen att inhibera en hel massa roliga saker, som t.ex. Nordiska Orkesterbiblioteksunionens kongress i Tammerfors och Key Ensembles konsert i Åbo. Man sjunger ju inte så speciellt mycket med ett operationssår på magen.

The Red Devils har en hel laguppställning i sjukstugan men ångar på trots det. Igår fick två unga löften, backarna Gerard Piqué och Danny Simpson, chansen att visa vad de går för. Båda skötte sig utmärkt, och Simpson gav t.o.m. en målgivande passning i sin debutmatch.

Pausen för landslagsmatcher kommer lämpligt för Sir Alex Ferguson och hans mannar. Nästa ligamatch går av stapeln den 20 oktober, då kanske med Vidic, O’Shea & co på planen igen.

Låt mig förklara lite närmare. Senaste jag skrev ett dagboksaktigt inlägg här på bloggen bodde vi ännu i en fantastisk trähuslägenhet i centrala Åbo. Jag jobbade som informatör på Åbo filharmoniska orkester, Sonja var klasslärare i Åbo, Harald såg fram emot att få börja i förskolan i Cygnaeus och Artur skulle flytta till äldre gruppen i Vinkelboda. Sen började det hända saker.

I maj lediganslogs en tjänst som förste notarkivarie vid Tapiola Sinfonietta. Eftersom jag hade en tidsbunden anställning vid Åbofilharmonikerna tänkte jag att jag gör bäst i att söka jobbet. Sagt och gjort, ansökan lämnades in och jag hoppades naturligtvis på det bästa. Jag kallades till intervju i mitten av juni, och tre timmar(!) efter intervjun ringde de från Tapiola Sinfonietta och sade att jag hade fått jobbet. Fantastiskt!

Nu återstod bara några smärre detaljer att lösa: vi hade ingen bostad, barnen behövde platser på förskola, eftis och dagis och Sonja hade inget jobb i Helsingforstrakten. Efter att ha ringt runt till femtioelva ställen i febril takt lyckades vi ändå lösa de här problemen. Vi hittade en trevlig trea på Lövö som vi fick hyra. Harald började i förskolan i Munksnäs lågstadieskola och han stortrivs där. Kunde inte vara bättre. Artur fick plats på daghemmet Elka i Munksnäs. För honom har den nya starten kanske varit svårast - han säger ofta att han inte vill gå till dagis, fast det nog är hur roligt som helst när han väl är där. Sonja började som klasslärare i Kyrkoby skola i Sibbo, så situationen löste sig även för henne. Egentligen är det ganska otroligt att det hela klaffade så perfekt, speciellt med tanke på att vi hade endast en vecka på oss att fixa allting. Efter midsommar får man nämligen ingenting gjort i Finland - alla är på semester.

Nu bor vi då på Lövö i Helsingfors, hundra meter från Esbogränsen. Jag har tio minuters bussresa till jobbet, vilket i praktiken tar ca en timme då jag åker via Munksnäs med barnen på morgnarna. Sonja har förstås lite längre arbetsresa till Sibbo. Lövö är ett trevligt ställe, lugnt, fridfullt och mycket grönt. Går man ner till stranden känns det nästan som att bo i skärgården. Vi trivs, och börjar vänja oss vid allt det nya. Karta

För övrigt har jag placerat De profundis i Finland på bloggkartan.se

Det betyder helt enkelt att bloggskribenterna på djupsjobacka.com bestämde sig för att slå ihop de fem bloggarna till en. Nu har vi alltså sagt adjö till Auroras anteckningar, basseblog, Lapsang Souchong, Planet Sonja och Simon Says och välkommen till De profundis.

Varifrån kommer bloggens namn då? De profundis är latin och betyder “ur djupet”. Det hänvisar till vårt gemensamma släktnamn Djupsjöbacka, och är samtidigt tänkt att återspegla det djupsinniga innehåll som vi eftersträvar att fylla dessa sidor med - naturligtvis uppvägt av mer lättsamma inlägg.

Mycket nöje!