Arturs kakaofixering börjar ta sig nästan lite absurda drag. Igår körde vi sent från farföräldrarna i Sibbo hem till Åbo, och han somnade förstås i bilen. Sedan satt han och talade i sömnen - om kaaka-oo! Det gick verkligen inte att hålla sig för skratt.

Han har varit galen i traktorer i nästan hela sitt snart tvååriga liv och en dag när vi satt och ritade så tittade han på mig med en bestämd blick, pekade på papperet och sa kakko. Det har blivit många ritade traktorer sen dess…